Det sista fruktträdet som brukar blomma hos oss
är ett pyttelitet äppelträd.
Hon (det är definitivt en hon)
är sjuttiofem år gammal.
Har ingen aning om vilken sort det är
men blommorna doftar
helt underbart.
Hon är knotig och mossig
och verkar inte vara riktigt kry
men blommar som en "20-åring".
Här är hon i all sin prakt.
Jag har döpt henne till Margit
efter min farmor.
Hon blev 92 år
och påminner väldigt mycket om trädet.
Liten, krokig och med värk både här och där.
Gammal men kristallklar
och alldeles bedårande:))
Sommarkvällskram från mig
2 kommentarer:
Härligt inlägg!
Vad stolt farmor Margit skulle vara om hon såg sin namne.Helt otroligt vad hon blommar ♥♥
Skicka en kommentar