På gång

 Har blivit mindre loppisbesök (tyvärr) det sista
pga antingen mycket arbete
eller som i februari ont i benet.

Men en liten grönbrun ljuslykta i pressglas
från murriga 70-talet lyckades jag 
få med mig hem härom dagen:)

Idag får den brinna lite extra för oss kvinnor och flickor...

Internationella kvinnodagen ni vet <3
 


 

Om jag inte minns fel
så hade vi sådana hemma
när jag var liten.

Finns dom kvar mamma
så får de gärna flytta hem till mig
så inte min enda lilla stackare känner sig ensam ;)
 

Här har livet börjat vända tillbaka igen på alla plan.

Våren är här med allt vad det innebär.

Mitt ben är på bättringsvägen,

ja, hela kroppen börjar må bättre

efter snart fyra års borreliahelvete.

Jag trivs på mitt arbete, med både brukare och kollegor.

Orken kommer tillbaka sakta men säkert.

och med den hoppet, viljan och glöden.

Min familj och mina vänner

 (alla nivåer av vänner:bloggvänner, ytliga vänner, nära vänner)

finns som en stärkande arme omkring mig:)

 

I dag känner jag mig oförskämt tacksam...

Ha en riktigt fin fortsatt helg allihopa.

Hoppfull vårkram från mig

Fel blev rätt

Plockade bort lite överblommade pelargonblommor

och råkade bryta av en

som var nyutslagen.

Är imponerad av 

hur länge en pelargonblomma

håller sig fin.

  

 

Denna har stått i snart fem dygn

i sommarvärmen.

I bland blir ett misstag 

alldeles rätt :)

29graderiskuggankram från mig

En blick i nostalgispegeln

När jag var liten ( är född -64)
 så hade mina föräldrar en så här spegel.

 Vet faktiskt inte vad den kallas 

men jag kallar den för rakspegel.

Lyckan var stor när jag för nån vecka sedan hittade 2 stycken på loppis.

Har fixat nya glas till hyllorna

och bytt ut snöret på baksidan mot ståltråd.

Minns både ljudet och doften av när pappa rakade sig.

Först löddrade han upp tvål så det stod härliga till

och sedan rakhyvelns långa bestämda drag.

Ja, jag minns till och med smaken...

Kunde ju inte låta bli...raktvålen såg ju så god ut...:((

Ingen såg mig och nu är brottet preskriberat. 

Mamma såg rätt kul ut med sina eviga hårrullar

som skulle trasslas ut:))

Hur kunde ni sova med såna faststuckna i skallen

varenda natt...bara undrar?

Nåja, denna fick bli hallspegel 

i Hallands minsta hall.

Konstigt hur glad man kan bli över en gammal spegel.

 Och bara så ni vet:
Jag har ALLTID så här bortplockat i min hall;)

Har plockat in en slinga av guldhumlen

och klätt spegeln med.

Ha nu en bra onsdagkväll.

Guldkram från mig

Äntligen pall

Vad ska man säga?

Ska ni plantera ett träd så är nog Rosenmandeln mitt förslag.

Tyvärr så går det nog inte i norra Sverige

så er bjuder jag på en bild i stället.

Denna pallen följde med när vi köpte huset för över 10 år sedan.

Har till och från under åren tänkt fixa till den 

men det har aldrig blivit av.

Men i helgen var jag golfänka

och då slog jag till.

Har klätt sitsen med en gammal lammskinnspäls

som jag ropat in på auktion för nåt år sedan.

En gammal kemlåda fick bli förvaring

åt alla sjalar,vantar och mössor

som ramlar omkring i vår ynkliga lilla hall.

ÄNTLIGEN kan jag sitta och ta av och på skorna

utan att antingen välta som ett träd i storm och rasa ut genom ytterdörren

eller sakta glida av ett löjligt smalt trappsteg som

är en fjärdedel så brett som min rumpa:)

Tack Mimmi på Hemmet är min vrå  för inspiration:)

Kram från mig

Ljus i mitt hus

Tände ljus i mitt lilla hus...

och kom ihåg att den lilla oansenliga ljusstaken

 som låg i gratislådan

på loppis nu är målad och klar.

En relik från 70-talet med all dess furu.

Den hamnar på hyllan i hallen.

Så enkel och simpel men jag tycker den blev fin, väldigt stilren.

Skulle vilja ha någon slags ljusmanchett,

enkel och kanske i samma färg...

Kanske hittar nåt imorgon på loppis, vi får se.

Kram från mig

PS! Besöket på banken gick bara bra:)

Kattfötter och taggtråd

Vår snälla, glada men knasiga kattflicka Strumpan har lite konstigheter

för sig. Så fort man ska öppna ytterdörren så springer hon fram

och bara måste gosa med den rostiga rullen taggtråd som

jag hängt upp på en gammal kyrkbänk som står utanför.

Tycker det ser så otäckt ut när hennes pyttesmå

mjuka tassar hysteriskt trampar på allt det vassa och rostiga.

Knepigt va?

Men hon måste ju verkligen gilla det eftersom hon gör det

gång på gång. Har era husdjur exter för sig?

Hade varit kul att höra:)

Nu är min gamla hatthylla äntligen målad och uppsatt.

Den blev svartgrå till slut.

Har inte "pimpat" till något ännu,vet inte riktigt 

hur och vad som ska in,

 men så här ser det ut just nu  i alla fall.

Assvårt att få vettiga bilder, hallen är så liten och

ljuset faller väldigt taskigt för att kunna ge en rättvis bild.

Och ja, jag vet, trappan är apbrant, men ska man utnyttja alla

kvadratcentimeter så blir det lite okonventionella

lösningar ibland...men det gillar jag:)

Äntligen kan jag ta fram min hattask och

annat smått och gott som fyndats på loppis och auktioner.

Tyckte färgen blev helt okey,

den upplevs lite mer grå i verkligheten.

Ska låta den "hänga" in sig lite innan jag fixar till

hallen som jag vill ha den, tror jag måste flytta krokarna

lite också...men som sagt, får känna in mig först

Fick färgförslag på bla järnvitriolgrå och plommonlila,

när jag bad om tips på vilken färg hatthyllan skulle vara,

 de färgerna tar jag definitivt med mig till projekt friggebod.

Ska bygga frigg som utvändigt blir en minikopia av nya huset där

 jag och Christer ska ha vårt sovrum.

Måste få plats med alla när gamla huset ska rivas.

En riktigt god helgkram från mig

Är jag barnslig eller?

Om man går upp på övervåningen i mitt hus och tittar ner i hallen möts man

av denna syn. Upptäckte ganska snart när huset byggdes att här

kan jag ju sätta upp en hylla.

Har under årens lopp sakta fått en gedigen liten

nallesamling av ungarna. En här och en där och till slut blev det ju jättemånga.

Så nu sitter dom där, allihopa.

Finns ett par falska nallar som smygit sig in,

dom är nämligen kaniner:)

Den lilla soffan i mitten köptes på

Noliamässan i Umeå någon gång i början på 90-talet.

Blev så kär i den...tror pappa såg det för han köpte den åt mig.

Har målat den vit (naturligtvis) eftersom den var omålad.

Egentligen var det tänkt att ha som ett pennskrin.

Den här herrn är den enda nallen som jag haft som liten.

Chicko, döpt efter Tant Mauds hamster.

Tant Maud var en TV-hallåa på sextiotalet som presenterade

barnpogrammen. Ni som är i min ålder och äldre kanske minns henne.

Han är ruskigt sliten och trasig, men har blivit älskad

både av mig och mina barn. Fick honom tydligen när jag var 9

månader, genom ett reklamerbjudande från Semper, välling

ni vet. Tycker i alla fall att han platsar på nallehyllan.

Björnkramar från mig