Nu har jag landat.

Så har lugnet infunnit sig här hemma.

Jag har i princip skällt färdigt på sonen och hans oreda i huset

efter dessa 11 dagar norrut.

Till slut frågade han om jag inte mådde bra.

Skamset fick jag erkänna att jag sovit dåligt på tåget

antagligen var grinig pga det.

Blev både glad och chockad när han skrev en inhandlingslista

och sa att vi saknade en massa kryddor

Efter lång tid av svält har han tydligen insett

att mat både är nödvändigt och gott.

Rickard min fina son,

tänk så många goda middagar du nu kommer att

laga till din lilla mamma:))

Obligatoriske Sixten

slappar slött på kökssoffan som vanligt.





Tog min vanliga rond i trädgården nyss.

Min lilla äppelros har klarat vintern och börjar nu sin

erövring i vår berså (som jag ständigt kallar

vår rondell...vet inte varför).

Stor har den inte hunnit bli ännu...

Men tittar man noga så står den där

under stödet jag satt upp.

Ett stöd som är tio gånger grövre än rosen:)

Fick som jag skrev i ett tidigare inlägg

en egenhändigt frösådd äppelros av min goa vän Eva.

Den har nu i sin tur självsått sig.

Så Eva, nu har du blivit mormor till en ny liten

äppeldoftande ros.

Ha en fin fredag allihopa

Kram från mig