Vilken dag
Vår Vår Vår Vår Vår...Hurraaaa
En stunds fotande i trädgården idag
i väntan på att hämta min pyttelilla 2-meters son
från uppvak på sjukhuset i Kungsbacka.
Blandade känslor...
Underbar vårdag samtidigt som mitt barn
blir opererat och sövd för första gången i sitt liv.
Trots att han snart är 20 år och stor som två vuxna män
så är jag så stressad så jag inte får i mig mat på hela dagen.
Tänk vilka band vi har till dem vi älskar.
En familjemedlem, en vän eller ett älskat husdjur
tror inte det spelar någon roll.
För människans förmåga att älska någon
och visa omtanke och medkänsla är fantastiskt stark.
Visst är det häftigt?
Nu är Rickard hemma och allt har gått bra.
Han sover, omgiven av alla möjliga varianter av smärtstillande
i fall det gör ont när morfinet slutar verka.
Och en liten mamma som bara väntar på att få hjälpa till om det behövs,
som om han vore två år igen:))
En lättad kram från mig
8 kommentarer:
Härliga vårbilder!
Barna blir aldrig stora i en mors ögon. Skönt att ha mor vid sin sida för din son.
Tack för alla fina kommentarer hos mig.
Kram Birgit
Hur stora barnen än blir så är de ändå det käraste man har. Och känslan när man får ta hand om och hjälpa dem är obeskrivlig. En kärlek som aldrig tar slut!
Skönt att det har gått bra med sonen och han har det gott hos mamma nu!
Kram Eva
Det är sanningen ,att ni barn blir aldrig för stora ,så att man slutar oroa sig för er. Sen får man fortsätta oroa sig för barnbarnen också!!!Ni är det käraste jag har♥.Så vackert ni har ute i trädgården nu med alla vår blommor,har suttit o kollat i Allt Om Trädgård i dag o drömt mig fram till sommaren.Ge Ticki en god natt kram från mig♥Sköt on er alla.Kramen MA.
Uscha fick en tår i ögat av att läsa, men är man en mamma så är man ALLTID en mamma :)
Skönt om ditt finaste, kraaam Helena
Ja, hur lång å stor de än blir med åren, så är de ändå våra små goklimpar :)
Och jag tror de både vill och behöver bli ompysslade när de är sjuk eller nyopererad.
Hoppas att allt är bra med honom och att han snart blir piggelin.
Vår ja...hm...här snöar det nu, så mina vårkänslor flög i ett nafs :(.
Kram Hilla
Skönt att han är hemma igen och har en klok och god mamma som vill ta hand om honom!
Kärlek till er!
Nämen stackars lillen vad har hänt inget allvarligt hoppas jag....håller med spelar ingen roll hur stora dom är så är man alltid orolig....härligt att se vårblommor....jag hittade faktiskt några små skott av lökar antar att det är krokus jag satt i höstas och nu har dom vågat sej upp en liten bit...heja våren...såg en kanadagås idag också
Snart ses vi äntligen.....längtar att få krama om dej älskade vän
Kram Bej
Hejsan Jag har skrivit om din blogg, på min blogg...hoppas det är ok :)
Kram
Skicka en kommentar