Nostalgi i en liten låda

I somras köpte jag denna fullt fungerande vevgrammofon på loppis.

Har hittat en skiva här och en skiva där

som jag köpt med gamla låtar som jag minns att mamma

sjöng eller som jag sett på gamla filmer.

Ljudet är så där läckert knastrigt men högre än jag trodde.

Skivorna är tjocka som pepparkakor

och pickupen på sin arm bara så tjusig.

78 varv ska de vara om det ska låta som från en gammal film.

Sonora är märket på just denna vevgrammofon

som antagligen användes mellan 20 och 40-talet.

Känns kul att veva igång den, man blir som ett barn.

En praktisk liten burk med reservstift följde med,

kan ju hända att jag nöter ut det gamla snabbt:)

Det hade varit kul att samlas ett gäng till sommaren

och spöka ut sig i tidsenliga kläder. Lyssna på knastriga gamla

stenkakor och ha kafferep med

konjak till herrarna och likör till damerna:)

Min trädgård är stor så alla ryms...

                                                 

     

 

Här är två skivor som jag hört ofta.

Flottarkärlek med Snoddas

och

Lejonbruden med Margareta Kjellberg

Snoddas var på radion när jag var liten

och Lejonbruden är ett gammalt skillingtryck som mamma

brukade sjunga i bilen  (jag och brorsan grina

som idioter och trodde att ingen skulle märka nåt).

Blev rent tårögd i dag när jag lyssnade på Margareta som sjöng:

 i stycken slet lejonet främlingens brud...

Herregud mamma, jag har ju banne mig fått skador av detta:)

  

Ni som gillar den tid när vevgrammofoner snurrade

kolla in en blogg som heter Miriams kafferep.

Den är bara så skön...

Klicka här så kommer du dit.

Dags att vila knoppen en liten stund.

Huvudvärken dunkar på fortfarande tyvärr...

Kram Annika