Uppe i Umeå där jag har växt upp finns inga björnbär.
Minns första gången jag fick plocka och smaka.
Vilken upplevelse för smaklökarna.
Bredvid min brevlåda växer ett litet buskage
som jag är tvungen att tukta ordentligt någon gång ibland.
Annars skulle vi antagligen få klippa loss
en sönderstucken brevbärare var och varannan dag:)
Kanske en vecka till sen är det dags att börja bunkra för vintern.
Fast just dessa bär brukar alla grannungar smaska i sig.
Kram från mig
5 kommentarer:
Mmm det er så godt med solmodene bjørnebær ,kos deg.
Maritklem.
Inte nog att dom är vackra dom är ju goda också!!!!God natt kram♥♥♥
Björnbär är härligt och fint att ha i frysen för att göra goda pajer av i vinter!
Läste ditt förra inlägg, även en stark person kan få en törn av illvilliga människor och jag vill ge dig en STOR KRAM!
Eva
Hej igen...ja visst var det lustigt med "våra diskmedel"!Jag bor i Skåne och här växer ju allt så det knakar,inser nog inte så borskämd jag är...Tänker på vad du skrev....Att vara kärleksfull till oss själva är egentligen den enda uppgiften vi har....för då sprider vi den vidare....Snusade runt i din blogg igår..jättefin!! Kramen Lisbeth
Då måste jag gå runt och kolla, de växer överallt på tomten!
kram o trevlig helg
Skicka en kommentar